Idag är det sex månader sedan mamma somnade in. Etthundraåttiofyra dagar. Det känns både som om det var igår och som om det var längre sedan. Kan inte förklara känslan.
Så mycket har hänt på detta halvår.

Du är i mina tankar varje dag.

Jag undrar om du är med mig varje dag? Kan du se eller höra oss?

Efter jobb körde jag till minneslunden i Pålsjö. Det var längesedan. Men eftersom du är med mig i tankarna varje dag behöver jag ju inte fara dit hela tiden. Men idag ville jag!

Det var tyst, fridfullt och vitt. Mitt (vårt) ljus till dig stod alldeles ensamt.

Jag hade köpt tio tulpaner men la bara en av dem vid minneslunden. De nio andra står nu här hemma i mammas vas med tända ljus.

Idag har jag slängt den glutenfria muffins som legat längst in i frysen. Jag har vetat om den men inte velat slänga den. Men idag så! ...du kommer ju inte på fika mer! Jag hoppas att du får trycka i dig alla slags smarriga kakor och bakelser där du är istället.

Kram Ya