Direktlänk till inlägg 16 april 2012
Käre bloggläsare, idag ska bloggen handla om katter!
Zimba kom till oss dagarna före julafton 2010 efter att vi förlorat vår lille Roxy som hade ett medfött hjärtfel. Zimba har alltid varit en väldigt "pratig" katt. Efterhand han blivit äldre har detta tilltagit. Han var väldigt bitig också och vi fick rådet att skaffa kattsällskap till honom för att han helt enkelt behövde någon att leka och gosa med när vi var på jobb och skola. Där kommer lilla Wilma in i bilden. Henne hämtade vi i höstas. En liten tuff tjej som redan efter några dagar visade Zimba var skåpet skulle stå! De två har väldigt kul ihop. De leker, kelar och busar så att hårtussarna far! Zimba har slutat att bitas men "pratandet" har dock inte försvunnit. Han har en inbyggd klocka så varje ledig morgon väcker han oss vid den tiden då vi brukar gå upp när vi ska till jobb och skola. Inte alls kul! Han ger sig inte heller utan jamar tills han väckt oss alla. Har därför börjat stänga in både Wilma & Zimba i tvättstugan på helgerna och det funkar ganska bra.
Min söta lilla prinsessa Wilma har gått och blivit könsmogen OCH det, mina vänner är ingen kul grej!! Förra veckan började hon gå och jama mer än vanligt och stryka sig mot allting som om hon vore extremt gosesjuk. Igår kväll exploderade hormonerna i hennes lilla kropp och nu jamar hon KONSTANT!! Åmar sig på golvet, stångar sitt lilla huvud i allt som hon kan tänka sig, går med svansen upp och nästan släpar baken efter sig emellanåt! Blev nästan lite orolig igårkväll men blev snabbt lugn då jag kunde bocka av alla dessa symptom på just könsmogen honkatt. Det innebar dock en mindre lugn natt! Det blev tvättstugan igen vid 04-tiden i morse. Ringde veterinären direkt imorse och har fått tid för kastrering på fredag. Men insåg att vi väntat för länge. Det var tydligen inte jättebra att kastrera under pågående löpning för då kunde löpningen pågå ännu längre...jipiiie! Men har vi tur så har hon löpt färdigt fram till fredag sa veterinären jag pratade med.
Stackars Zimba fattar absolut ingenting! Man kan riktigt se på honom att han är konfunderad över hennes beteende och rentav lite trött på henne. Den stackaren är ju kastrerad och vet inte vilken uppvaktning han får och vad han går miste om!
Jag är faktiskt lite nojjig om hur det ska gå på fredag. Att förlora Roxy efter hans kastrering då hans hjärtfel upptäcktes har satt sina spår. Det gick hur bra som helst för Zimba och läkningsprocessen gick galant. Däremot har jag fått reda på att Wilmas syster har medfött hjärtfel och det gör mig rädd. Vill inte gå igenom samma sak en gång till. Varken för min egen del eller barnens. Speciellt Oliver var otröstlig och ville inte äta så det var ingen roliga tid att behöva gå igenom. Ska be dem kolla henne noga innan de sätter igång på fredag. Håll tummarna för vår lilla tjej!
Hej fina... Klicka HÄR så kan ni följa mina senaste inlägg på sylviabloggen.wordpress.com Välkomna!Kram S ...
Hej där... Nästa år, 2019 är det minsann hela 10 år sedan jag började blogga! Jag har varit trogen bloggplatsen i alla dessa år även om jag flera gånger tänkt att det kanske är dags att byta portal. Ska 2019 bli året då ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 |
5 | 6 |
7 |
8 |
|||
9 | 10 | 11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
|||
16 | 17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
22 | |||
23 |
24 |
25 | 26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 |
|||||||||
|